Browsing Category

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom

11 myter om Aspergers syndrom

myter om Aspergers syndrom


Detta är ett gammalt inlägg som återpubliceras


Vi pratar om det, vi skriver om det men vet vi egentligen vad det innebär att leva med Aspergers syndrom?
Under årens lopp har jag mött många människor som tror att de vet vad det innebär men också många myter om Aspergers syndrom. Så jag tänkte en gång för alla ta hål på dem så har listat några av dem här nedan.

 

11 myter om Aspergers syndrom som jag stött på

1. Myt:

Aspergers syndrom är bara en trenddiagnos som man inte bör ställa på någon. Man bör kunna acceptera människors olikheter utan att sätta diagnoser på dem.

Sanning:

Tänk vilken drömvärld vi skulle leva i om alla människor fick vara sig själva och få det stöd de behöver utan diagnoser! Men tyvärr ser inte vår värld ut så. För att få rätt till tex boeendestöd, aktivitetsersättning, stöd av Vuxenhab, LSS, osv…. så måste man ha en diagnos.

2. Myt:

Aspergers syndrom kan botas genom en ändrad kost.

Sanning: 

Det finns inga vetenskapliga belägg som tyder på att kost skulle kunna ta bort Aspergers syndrom. För övrigt undrar jag varför någon ens vill bota någons personlighet?

3. Myt:

Om man inte har specialintressen, så kan man inte ha Aspergers syndrom.

Sanning:

Vissa personer med Aspergers syndrom har specialintressen, andra har inte det och  de uppfyller kriteriet ”begränsade intressen och beteenden” på ett annat sätt.  Vi är unika, precis som alla andra människor!

4. Myt: 

Personer med Aspergers syndrom kan inte känna empati

Sanning:

Personer med Asperger kan känna empati när de förstår när någon mår dåligt men de kan ha svårt att läsa av kroppsspråket och på så sätt förstå att personen mår dåligt. Jag upplever att alla jag mött som har Asperger har väldigt mycket empati.

5. Myt:

Personer med Aspergers syndrom känner inga känslor och  kan inte bli kära.

Sanning:

Många personer med Asperger är väldigt känslosamma och kan visst bli kära och ha förhållanden som alla andra.

6. Myt: 

Personer med Aspergers syndrom kan bara prata om sitt specialintresse

Sanning:

De flesta personer med AS kan prata om andra saker precis som alla andra. Men de finns vissa personer som uppslukas helt av sitt specialintresse.

7. Myt:

Man kan se på en person att den har Aspergers syndrom.

Sanning:

Asperger är en osynlig funktionsnedsättning och de flesta med diagnosen ser ut som vilken människa som helst.

8. Myt:

Personer med Aspergers äter bara en viss mat i en viss färg:

Sanning: 

De finns personer som har det så men de flesta med Asperger äter helt vanlig mat.

9.Myt:

Personer med Aspergers syndrom bli oftast kriminella och mördare.

Sanning:

Forskning visar att Asperger ALDRIG  är en förklaring till att en person begår brott.

10. Myt:  

Asperger beror på en traumatisk barndomsupplevelse.

Sanning:

Asperger är något man födds med och är i viss mån ärftligt men inget man får av upplevelse under barndomen.

11. Myt:

Personer med Aspergers syndrom kan inte få barn.

Sanning:

Det finns flera personer med AS som har barn och är lika bra förälder som personer utan funktionshindret.

Har du mött på några andra fördomar/myter om Aspergers syndrom?

Aspergers syndrom Vardag

Att starta eget företag och ha Aspergers

Skulle du kunna ge lite råd och tips åt oss som har Aspergers syndrom och funderar på att starta egna företag? Vilket stöd finns att få från AF, Fk t ex? Hur tar man steget? Var börjar man? Pluggar man företagsekonomi? Hur lärde du dig bokföring och redovisning? Har du hjälp med dessa saker eller hjälper ngn dig? Kan du tänka dig att svara på frågorna i ett inlägg framöver? Skulle verkligen uppskatta om du ville det.
/ aspiewoman

 

Att starta eget företag och ha Aspergers

Självklart ska jag försöka svara på dina frågor dock har jag inte så bra svar. För det var det första jag märkte när jag skulle starta mitt företag. Att det är oklart vilket stöd som finns. Arbetsförmedlingen var jättepepp på att jag skulle starta mitt företag (för då får de bra statistik) men när det väl skulle startas så kunde de inte hjälpa till så mycket. Svaret jag fick var ”Fyll i papperna och skicka in dem till Skatteverket”. Det låter enkelt men jag tyckte det var jättesvårt att fylla i dem.

Nyföretagarcentrum gav inte så mycket

Jag var på en starta eget kurs på Nyföretagarcentrum för skulle man kunna få hjälp och stöd. Dock klarade jag inte av personen som hade kursen. Han har troligen ADHD utan att veta om det (inget fel på att ha det) men han svävade i väg alldeles för mycket. Det funkade inte för mig som behöver tydlighet och struktur. Jag fick bara mer panik av honom.

Förklara pedagogiskt

Jag hade behövt att någon satte sig ner mig och pedagogiskt förklarade. Jag mailade skatteverket om råd och fick svaret att gå till deras kontor så skulle de hjälpa mig. Väl där sa de dock att så jobbar de inte. Så jag och min kontaktperson försökte fylla i själva. Bland annat ska man fylla i hur mycket man tror att man kommer omsätta första året. Jag tycker att den frågan är korkad för hur ska jag kunna veta det innan jag startat?

Blev godkänt för F-skatt tillslut

Tillslut kom papperna in och jag blev godkänd för F-skatt. När jag skickade in dom hade jag ingen aning om det var rätt i fyllt men tänkte att de får väll gnälla om det var fel.  Jag fick inget starta eget bidrag från Arbetsförmedlingen för då måste man ha A-kassa och det kan jag inte få. (läs om den historien här) Så jag startade mitt företag med noll kronor på kontot.

Börja med att vara sjukskriven

Arbetsförmedlingen låg på och pushade som sagt att jag skulle starta eget. Jag inser dock så här i efterhand att jag skulle väntat med att skickat in papperna. Jag blev godkänd för F-skatt i april 2016 och fick tre månader uppskov eller vad det heter. Att jag inte behövde betala in skatt de första månaderna så man ska få komma i gång i lugn och ro. Men grejen var att jag opererade min fot i maj och började med att vara sjukskriven. Så när jag skulle betala in skatten för första gången i juli så hade jag inte ens startat mitt företag och hade inte en krona på kontot.

Svårt att betala skatt utan pengar

Det blev lite jobbigt men jag fick lösa det genom att ta pengar från mitt sparkonto och låna ut till mitt företag. Så det blev ingen uppstart i lugn och ro. Det bästa hade varit att jag skickat in papperna i juli och fått uppskov  till oktober. Då jag haft några föreläsningar och fått in pengar på kontot. Det här var det dock inget som någon informerade mig om detta, fast de visste att jag skulle opereras.

Ta hjälp av någon med mer erfarenhet

Jag sköter ekonomin själv, jag kunde inget från början men har läst på lite och det finns många bra guider på internet. Jag gick också en kurs på skatteverket. Jag har dock enskild firma det är lite enklare än AB. Mitt tips till dig som vill starta eget företag är att prata någon som själv driver företag och har gjort det ett tag, och be om råd. Dom har ofta många bra erfarenheter och kan säga vilka misstag du ska skippa:)

starta eget

Aspergers syndrom Psykisk ohälsa Vardag

Aspergers syndrom hos Joanna, då och nu


Detta är ett gammalt inlägg som återpubliceras


På senare år har jag läst på flera ställen att Aspergers syndrom och autism går att bota. Desperata föräldrar går på detta och sätter sina barn på olika dieter i hopp om att de ska bli botade. Sånt här gör mig upprörd. Det finns forskning som visar att Autism är en diagnos som man födds och dör med. Det är inget som kan växa bort eller ”botas”. Och sen kan jag undra varför man som förälder vill ”bota” ens barns personlighet?

Aspergers syndrom går inte att bota eller lindra med mediciner. Men man kan lära sig hur man fungerar och få strategier. Och lära sig hur man ska kunna leva enklare och undvika jobbiga situationer.

Vissa av symtom som jag hade när jag fick min diagnos 2004 finns inte kvar i dag. Men det betyder inte att de försvunnit. Utan att jag lärt mig att hantera min diagnos så de inte längre är ett synligt problem.

 

Aspergers syndrom hos Joanna 2004- Nu 2018

Jag hade en förmåga att bli för intensiv.  

Som ung var jag väldigt intensiv. Tillexempel hur många sms får man skicka på en dag? Jag kan säga att mina 3000 gratis sms/månad tog slut ganska fort. Många vänner har försvunnit under årens lopp för jag var för jobbig och för på.

I dag: När jag möter nya människor som jag vet att jag kommer ha en regelbunden kontakt med så säger jag åt dem att säga stopp om jag blir för intensiv. För det är inte frågan om utan när. Men säger dom stopp så kan jag stoppa, för vem vill vara jobbig? Inte jag iallafall och jag kan stoppa, men problemet är att jag inte vet när jag ska stoppa. Eftersom en del personer tycker att det är okej att få 10 sms på en dag. Medan andra tycker att det är okej med 100 sms på en dag. Men hur vet jag om vem som vill vad? Vi går ju inte runt med en postit-lapp i pannan där det står ”Du får bara skicka 10 sms/ dag till mig”. Men säger du stopp så stoppar jag. Då slipper jag bli för intensiv och du slipper tycka att jag är jobbig.

Jag hade en förmåga att fastna i saker.  

Jag hade intressen som uppslukade all min tid. Pappa fick låsa in dataspelet The SIMS i vapenskåpet för jag sov inte på nätterna och kom inte i väg till skolan

I dag: Jag har fortfarande en förmåga att fastna i saker. Men jag planerar in fasta tider för saker som jag vet att jag måste göra och som jag kan glömma när jag fastnar. Tex äta mat, gå på toa… osv saker man måste göra för att fungera som människa.

Jag kunde älta saker i flera år.

Jag är en person som ältar saker och  kan göra det i flera år.

I dag: I dag försöker jag dock låta bli det och gå vidare genom att säga ”Jag förstår att det här kanske inte är en stor grej för dig. Men det är det för mig och för att jag ska må bra så behöver vi prata om det här”. När fått utrycka hur jag upplever saken så har jag lättare att släppa den och gå vidare.

Jag hade svårt att sätta mig in i andra situationer vid bråk och konflikter. 

Jag hade svårt att se att jag gjort fel. Jag blev väldigt arg och det kunde sluta med att jag sparkade foten i väggen och bröt en tå.

I dag: Jag tar timeout när jag känner jag börjar bli arg. Jag går därifrån tills jag lugnat ner mig, sen jag prata och lösa och situationen.

Jag klarade inte av hastiga förändringar. 

Det kunde sluta i kaos och att jag skadade mig själv.

I dag: Jag förstår att det kan bli förändringar och jag upplever det som jobbigt. Men orkar jag inte lösa det själv så kan jag i dag ringa tex ringa Carolina och säga: ”Hej de är kaos hjälp mig att lösa det här.  Hur ska jag tänka?”.

Aspergers syndrom Bipolär sjukdom typ 2 Psykisk ohälsa Självskadebeteende

1 år och 11 månader utan självskadebeteende

1 år och 11 månader utan självskadebeteende

Det är så jävla sjukt! I dag har jag klarat 1 år och 11 månader utan självskadebeteende! Längsta uppehållet på 15 år. Jag tror inte att en person som inte själv haft självskadebeteende kan förstå hur stort det egentligen är. Att jag varje dag kämpar mot impulsen att skada mig själv men låter bli. Men jag har gjort ett val och det är över nu.

En påminnelse

Min tatuering hjälper mig dock väldigt mycket. (Ni kan läsa bakgrunden om tatueringen här) När det känns som mest jobbigt så kan jag kolla ner på den och bli påmind om hur stark jag är och att jag aldrig är ensam. Det känns dock galet att jag snart haft den på min arm i 6 månader känns som det var i går som vi var till Arvika. Nu är det bara 30 dagar var tills mitt nästa delmål, 2 år!!!!

1 år och 11 månader utan självskadebeteende

1 år och 11 månader utan självskadebeteende

Aspergers syndrom Vardag

Gunilla Gerland gav mig hopp

Glatt överraskad

Föra några veckor sedan när jag loggade in på Linkedin så blev jag glad. I mitt flöde hittade jag en kommentar från Gunilla Gerland som undrade om jag kunde länka till Föreningen Sane, som hon i dag är ordförande för. Ni som är insatta i NP-världen vet troligtvis vem hon är. Hon har skrivit en hel hög med böcker om att leva med Aspergers syndrom.

Fick ingen förståelse

När jag fick min Asperger diagnos som 16 åring så fick vi också en lång lista med böcker. Böcker vi kunde läsa för att få bättre förståelse för min diagnos. Jag och mamma begav oss till Hagfors bibliotek och lånade alla böcker som fanns. Vi läste dom men blev besvikna. De flesta böckerna handlade om personer med svår autism. Ofta var de skrivna av mamma och fokuset låg på hur jobbigt det var att leva med autism. Vi fick ingen ökad förståelse snarare fick vi en känsla av att min diagnos var något negativt och dåligt.

Gunilla Gerland gav mig hopp

Sen hittade vi Gunilla Gerland’s böcker, vi slukade allihop. Efter att ha läst boken ”En riktig människa”  så kände jag för första gången att jag inte var ensam. Det fanns någon mer som var som mig. Jag läste den flera gånger. Satte gem där jag kände igen mig. Under den här perioden hade jag svårt att prata med min psykolog och satt mest tyst om vi inte pratade om Dregen och speedway. Helt plötsligt kommer jag in i hennes rum med en bok i handen. Slår upp sidorna som det sitter gem på och vill prata om det som står för jag känner igen mig.

Jag ska skriva en bok

Jag satt där på psykologens rum och sa: ”När jag blir stor så ska jag också skriva en bok. En bok om allt positivt med att ha Aspergers syndrom”. Som jag skrivit flera gånger förut så har jag skrivit på den boken i över tio år men har en förmåga att skjuta det framför mig. Men vem vet en vacker dag kanske det blir en bok.

PANS

Självklart kan jag länka till Föreningen Sane, här kan ni läsa mer om dom. PANS/PANDAS är inflammatoriska tillstånd i centrala nervsystemet, den exakta sjukdomsmekanismen är inte känd men man tänker sig att antikroppar och immunceller kan ha passerat över från blodbanan till hjärnan. Man talar också om en autoimmun process, där immunförsvaret kan ha bildat antikroppar mot egna celler. De tidiga och mest framträdande symtomen är psykiatriska, men kroppsliga symtom brukar också förekomma.

 

Gunilla Gerland