Aspiepower Media

Lucka 9: Massa frågor om speedway

1. Bästa speedwayminne med Valsarna:
Svar:
Jag var vid flygplatsen när Valsarna kom hem från Gotland efter att ha vunnit SM-guld 1998, och jag var på plats när man vann SM-guld på Tallhult 1999.
Men jag måste nog säga att bästa minnet är när man vann Allsvenska  2009 och gick upp i Elitserien, en magisk kväll.

2. Bästa matchen du sett?
Svar:
Får nog svara samma som ovan.

3. Vilket lag har du närmast hjärtat?
Svar: Valsarna i både med och motgångar.
………………………………..

4. Vilken förare ä favoriten som kört i valsarna?
Svar: Haha vem vill jag bli ovän med?
Min bästa vän? (Ludde)
Min Chef? (Anders Sohlberg)
Eller min pojkvän? haha

Men jag får nog säga Stefan Dannö, när jag som 10 åring fick som skoluppgift att göra intervju med min idol, så gjorde jag den med honom.
………………………………..

5. Vilken förare kommer du aldrig glömma?
Svar: Men åh kan inte välja….
Man minns ju alla på olika sätt, endel har jag dock bättre minnen av än andra;) Haha
………………………………..

6. Vilken förare är bäst i världen?
Svar: Jag måste säga Antonio Linbäck, när han är som bäst är han bäst i världen.
………………………………..

7. Hur blev du kär i Henrik och ska ni flytta ihop?
SvarHär berättar jag om hur vi träffades.
Vi ska flytta ihop i framtiden, men inte närmaste tiden, då vi har jobb i två olika städer.
………………………………..

8. Hur kom du på att du skulle börja fota speedway ?
Svar: Vet inte riktigt hur jag kom på det men det var när jag köpte min första systemkamera 2007. Har aldrig gillat att fota naturbilder och saker som står still, gillar att få lite utmaning. De går inte att ta samma speedwaybild flera gånger.
………………………………..

9. Är det svårt att få till bra bilder när de kör?
Svar:Ligger väldigt många års träning bakom att få en bra bild. Första året var jag glad om jag ens fick med hela föraren i bild när jag fotade från inneplan haha.
………………………………..

10. Finaste speedwayfotot du tagit:
Svar: Har tagit så jävla många bilder under årens lopp, men bilden till höger prydde Valsarnas program 2016.

11. Berätta om din relation till Antonio Lindbäck:
Svar: Jag har alltid gillat Antonios körstil och att han är lite galen:)
Sen såg jag upp till han när jag mådde som sämst, för att han precis som jag inte haft det enklaste livet och jag kände igen mig i honom.

När jag var inlagd på slutenvård 2007 var jag jätteledsen, för att jag skulle missa när Antonio kom till Hagfors. När pappa kom dagen efter så hade han med ett program till mig och jag blev asförbannad. Vad skulle jag med ett program till?  Jag led redan nog mycket av att missa matchen.
Men så sa han: “Vänd på det!”, på baksidan stod det “Krya på dig” och Antonios autograf.

Sommaren 2011 började jag och Antonio snacka lite privat, de började med att jag skulle skicka några bilder till honom. Under den perioden var jag i destruktivt förhållande och mådde väldigt dåligt och Anton spenderade många timmar med att trösta mig per telefon, något jag är väldigt tacksam för i dag.

Men sedan dess har vi ingen direkt kontakt med varandra.Vi hälsar såklart när vi ses och sen kontaktade jag ju honom i somras när jag köpte en hjälm av honom, men mer än så är det inte.

2. Berätta om din relation till Ludde Lindgren:
Svar: Jag och Ludde fick kontakt för ca 13 år sedan när jag hängde vid depån på Tallhult. Min kompis var kär i hans kompis men hon vågade inte gå fram och fråga efter hans telefonnummer, så hon skickade fram mig.
Men de trodde att det var jag som ville ha numret, men skyllde på min kompis haha.
Ett nummer fick jag iallafall och jag och Ludde började snacka på MSN.

De senaste sju åren har jag skött omLuddes hemsida och facebooksida och under de åren har vi kommit närmare varandra.
I dag ser jag honom som en av min närmaste vänner och han vet saker om mig som ingen annan vet.
När det händer något i mitt liv är Ludde den första jag vill ringa och berätta det för.
Han har blivit som någon konstig lillebror, ena stunden kan jag vara så jävla irreterad på honom som när han glömmer bort att höra av sig, fast han lovat att göra det. För att nästa stund vara oerhört tacksam för att han finns i mitt liv.

Ludde bor numera i England men det spelar ingen roll, för vart han än finns i världen så finns han alltid där, ett telefonsamtal bort.
Jag har sedan länge slutat räkna hur många timmar han tröstat mig per telefon, från andra sidan jorden.
Det bästa med Ludde är att han är så brutalt ärlig och aldrig säger saker han inte menar.Hur ledsen jag än är när jag ringer honom, så ler jag alltid när vi lägger på.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *