Okategoriserade

Rädslan: Är jag låg eller är det trötthet?

Nu har jag vetat om att jag lever med Bipolär sjukdom i 14 månader, men än har jag inte riktigt lärt mig att leva med sjukdomen. Jag tycker det är så svårt att avgöra om jag är låg för att jag är trött eller för att jag håller på att gå in i depression. Eller om jag är hög för att jag är glad eller om jag är glad för att jag håller på att bli hög. Jag går liksom på helspänn och analyserar minsta symtom, livrädd för att hamna nere i träsket  igen eller flyga i väg bland molnen. De senaste veckorna har jag varit lite låg, egentligen är det ju inte så konstigt eftersom jag haft en infektion i kroppen och äter antibiotika. Men hela tiden ligger rädslan längst bak i bakhuvudet och gnager, ska sjukdomen vakna till liv igen? Sen tror jag även att jag är lite ovan, nya medicinen gör så min hjärna går långsammare och jag känner mig trög. Fast egentligen är jag helt plötsligt lite mer ”normal” än vad jag är van haha. Tankarna går inte längre i 220 km/h längre, och det är ganska ovant. Men får väl helt enkelt ge det lite tid, tillslut kanske man bli van att att vara normal:D Nej tack jag kommer aldrig bli helt normal! Hur länge dröjde det innan du lärde känna och förstå din sjukdom? Vad är ditt bästa tips? photo-1433094657682-205abd5f883b

]]>

No Comments

    Lämna en trevlig kommentar så blir jag glad:) Kram Joanna <3