När det inte blir som man tänkt sig…
J Detta är ett tidsinställt inlägg baserat på mina läsares önskemål
”Jag vill gärna läsa om hur du hanterar olika saker i din vardag tex när det händer oförutsedda saker, eller en hastig förändring” Personer med Asperger kan ha svårt för hastiga förändringar och när det händer oförutsedda saker. Förut var det ett stort problem för mig men efter 14 år med diagnosen på pappret så har jag lärt mig att hantera vissa situationer. Och i dag är det inte lika tydligt att det är ett problem. Mina anhöriga har lärt sig att blir det en förändring så får de rycka in och hjälpa mig att tänka om… ”Nu blev de inte så här men vad gör vi i stället?”. Jag kan inte gå runt och säga att jag har Asperger så alla måste rätta sig efter mig, men är man öppen med sin diagnos så blir det så himla mycket lättare. Berättar jag om min svårigheter så kan personerna jag möter försöka hjälpa mig att undvika att utsätta mig för det som kan vara svårt. Och eftersom jag kommit så långt med mig själv, så kan jag i dag när något känns svårt tänka: ”Men äh va är det värsta som kan hända? Jo att jag misslyckas men då har jag iallafall försökt och lärt mig något nytt av de”. I juni 2012 skulle jag och min dåvarande pojkvän gå och lyssna på KENT på festivalen Putte i parken i Karlstad. Vi hade bokat biljetter och allt och jag hade sett fram emot det i flera månader. Men då bestämde han sig för att helt plötsligt göra slut dagen innan konserten och jag han ingen att gå med. Då kunde jag ha struntat i allt men i stället bestämde jag mig för att gå dit själv, för vad var de värsta som kunde hända? Jo att jag fick panikångest och fick gå hem igen, men de visste jag ju inte om jag skulle få om jag inte testade. Så jag gick dit och jag fick ingen panikångest och jag såg hela konserten live. Tänk va dumt de hade varit om jag bara hade struntat i de för att jag trodde att jag inte skulle klara det.