Okategoriserade

När det sprattlar i hela kroppen

  Gårdagen var en ganska lugn dag. Hände inte särskilt mycket, Elina dök upp en sväng och vi var ute på grodjakt. Och sen åkte jag och mamma ner till farmor och farfar och kolla om de hade vinbär på sina buskar. Men de hade inte mognat än, så får göra ett nytt försök om en vecka. Jag är inne i en period där jag är ganska rastlös, det känns som det sprattlar i hela kroppen och jag kan inte vara still. Jag springer fram och tillbaka i rummet och tjatar om att jag vill göra något. Egentligen är det inte så konstigt att jag bli lite hypoman, efter de här veckorna med gips. Från början ville läkaren sjukskriva mig i sex veckor men det tyckte inte jag och psykologen var en bra idé för då skulle jag blivit galen. Jag gillar att vara lite hypoman, för jag blir så himla kreativ då och de är då jag skriver de bästa inläggen på bloggen. Men det  känns det även lite läskigt när man känner hur känslorna drar i väg och man kan liksom inte stoppa det, de bara bubblar över. Som förut när jag blev glad och stod och studdsa upp och ner och skrek och blev helt lyrisk. Visst är det kul att vara superglad och lyrisk i bland, men det blir jobbigt när man märker att människor runt omkring tycker att man överdriver och att man faktisk borde lugna ner sig lite nu. Hur gör ni andra som har Bipolär sjukdom för att bromsa er och att det inte ska gå för långt? Jag gjorde det man absolut inte ska göra om man har Bipolär sjukdom, dricka alkohol;) Men en cider på altanen när solen skiner är ju helt okej. 1

]]>

No Comments

    Leave a Reply