Okategoriserade

Man glömmer aldrig Molkom…

Jag insåg precis att det är mer än en månad sedan vi slutade skolan och det är nog först nu jag inser att jag inte ska tillbaka dit i höst.
Det är lite sjukt efter att ha suttit i samma klassrum i nästan ett år så är det över.
Tretton personer med starka viljor, det har vart många diskussioner men när man inser att man kanske inte ser vissa igen så känns det tomt. Jag saknar att höra Saga säga håll käften till mig typ 10 gånger om dagen…
Jag saknar att kalla Maurits för danskjävel bara för att han kommer från Malmö…
Jag saknar att se Fredriks min i matsalen när det serveras fisk för 711 gången….
Jag saknar att höra Ted säga nice för 100:e gången på en dag…
Jag saknar att se Linéa och Katri ha springtävling till Klassrummet….
Jag saknar att höra Josef berätta om alla flashiga saker man kan göra med hans klocka…
Jag saknar att höra Gabriel säga gris i varannan mening….
Jag saknar att höra Daniel prata om sport….
Jag saknar att se Jerry röka….
Jag saknar att tjata på Tim under bussresorna…
Jag saknar att säga snälla saker till Karin för att hon ska hjälpa mig med något…
Jag saknar att höra Elma skrika ”Jag är allergisk mot upprepningar”…
Jag saknar att ha en Helena som alltid ser till att styra upp situationen….

Sista dagen lyckas vi ta en bild där alla var med, vi borde vara stolta. 
Bilden är lånad av Karin
]]>

No Comments

    Leave a Reply