Okategoriserade

Svar på era frågor!

Irene: Jag kan inte sluta att förundras över din positiva inställning och glada humör. Du har ju en massa sjukdomar och åkommor som jag förstår det, hur kan du vara så positiv jämt? Vad är det som driver dej?
svar: Får ofta den här frågan. Och som jag sagt förut, jag har inge val.
Jag har en kronisk sjukdom och jag har bara två val. 1. Dra täcket över huvudet och tycka synd om mig själv.
2. Sätta på mig boxningshandskarna och slåss mot sjukdomen och göra det bästa av situationen. Och jag ser inte det första som ett alternativ. ———————————————————– Nnad – A Colorful Blog: Vad anser du om alla fördomar mot personer med Aspergers syndrom? Speciellt den om att de flesta har specialintressen och att de är nördiga? Jag tycker den fördomen är hemsk. Har själv diagnosen Autism spektrum störning och min syster har Asperger.
Vill även tacka för en grym och läsvärd blogg!  Svar: Fördomar handlar bara om okunskap.
Alla med Asperger är unika precis som alla andra människor.
De finns ingen mall ”så här är alla utan diagnos” och de finns heller ingen mall ”Så här är alla med Asperger”
 För ALLA är UNIKA!
 De enda som kan ta bort fördomar är att sprida kunskap, va stolt över den man är och visa motsatsen.  ———————————————————- Anja: 1.Hur var ditt liv innan du fick diagnosen asperger, hur behandlade folk dig och så? 2. Vad är den största anledningen till varför du bloggar öppet om din asperger? 🙂 3.  Är det mycket plugg för att bli journalist? 🙂 Svar: 1. Du kan höra mina egna ord om detta i programmet om mig i Verkligheten i P3, klicka här för att komma direkt till programmet! 2. För jag vill visa att en diagnos inte behöver vara något negativt och att jag lever ett ”vanligt” liv som vem som helst fast jag har några bokstäver på ett papper. 3. Eftersom jag pluggar bara ett år så är det väldigt intensivt. 15-18 timmars pass under produktion. Så svar JA! —————————————– Nika: Tycker bloggen är bra men du verkar väldigt benägen om att göra den populär, nyfiken på varför? Svar: Jag är inte benägen att göra bloggen populär men jag är benägen att sprida den viktigaste information jag bär på till så många som möjligt för att göra en förändring i samhället. Och att de ska bli mer okej att vara den man är och va stolt över det.
Och om fler hittar min blogg kan jag även berätta mina tankar för fler. —————————————– Fröken Grön: Just hittat hit kanske du skrivit någon stans? Men hur gick utredningen till innan du fick din diagnos? 🙂 Svar: Det dröjde 1 år från att jag själv sa till BUP att jag trodde att jag hade Asperger tills det verkligen sattes en diagnos.
Jag fick göra olika tester. Tex visa dem en bild med massa olika fyrkanter, cirklar och trekanter på som var ihopsatta till en figur. Fick kolla på den en stund och sen fick jag rita av hur jag mindes att den såg ut. Jag rita en exakt lika dan i exakt samma storlek. Jag fick prata med en psykolog och svara på massa frågor både om hur det var just då och när jag va liten. Mina föräldrar fick berätta om hur jag var som barn.
Och sen gjorde de en kroppslig läkarundersökning för att kolla på motoriken och så. Jag fick även göra en hjärnröntgen och EEG undersökning, men det gör dem inte på alla men eftersom jag låste mig och ”försvann” i bland så ville de kolla så jag inte ”bara” hade epilepsi. ——————————————- Ellia En av mina bästa vänner har asperger och hon har många gånger sagt att det jobbigaste för henne är att hon alltid känner att hon måste ”komma ut” med att hon har det när hon träffar nya människor, Att det är något som snabbt kommer på tal när man lär känna varandra.
Känner du samma sak? Svar:  Jag valt att mer eller mindre presentera mig som ”Hej jag heter Joanna och har Aspergers Syndrom”. Jag har under årens lopp insett att allt bli mycket lättare både för mig och de jag ska umgås med om jag redan från börjar berättar att jag har AS och vad det innebär för mig och vad man kan behöva tänka på. Vi slipper då massa jobbiga situationer i onödan.
Din kompis borde va stolt över att fått äran att få denna diagnos och i stället försöka tänka att berättar hon om de med stolthet kommer de en dag va mer okej att inte va som majoriteten. ——————————————-
Per: Du har en diagnos, du är ute och berättar för folk om denna och allt runtomkring, tycker du det är viktigt att få gå till massmedia och berätta om sin story och den problematik du eventuellt haft p.g.a. din diagnos? Svar: Hade jag inte tyckt de hade jag väll inte ställt upp när media ringt?;) ——————————————-
]]>

No Comments

    Leave a Reply